Belisarius tigger – Jacques Louis David

Belisarius tigger   Jacques Louis David

Målning av den franska målaren Jacques Louis David ”Belisarius”. Storleken på målningen är 288 x 312 cm, olja på duk. I slutet av 1770-talet var det främsta målet för den unga konstnären Jacques Louis David att få tillgång till Academy of Arts, utan vilken framgång inte kunde uppnås. För målningen ”Belisarius” som presenterades i tävlingen 1781, accepterades David enhälligt som medlem av Royal Academy of Fine Arts.

Den antika handlingen från Marmontels roman om den förhärliga bysantinska befälhavaren, på grund av en falsk anklagelse dömd till fattigdom och vandring, var populär i klassisismen under 1700-talets andra hälft. David tolkar scenen med sentimental känslighet som Joseph-Marie Vienne.

Bilden visar en vacker strikt sammansättning och färgens enhet som domineras av rika rödbruna toner. Belisarius – befälhavare för den bysantinska kejsaren Justinianus den stora. Enligt vissa historiker var han slaver vid födseln och kallades Velichar. Efter att ha börjat sin tjänst som en enkel soldat av den kejserliga vakten, dök Belisarius först upp som befälhavare under kriget med perserna, som han tvingade till fred 532.

Under 533, som befälde armén som skickades till Afrika mot vandalerna, besegrade Belisarius dem i slaget vid Trikameron, ockuperade Kartago, fångade vandalkungen Helimer och slutade därmed ett slut på vandalriket. Efter det fick han i uppdrag att utvisa redo från Italien och förstöra Ostgotriket. År 534 erövrade Belisarius Sicilien och tog, efter att ha gått över till Italien, Neapel och Rom; men kriget slutade inte där utan drog vidare i flera år till. Slutligen fångades Ostrogoth King Vitiges, som förföljdes av styrkorna från Belisarius, och fördes till fångenskap till Konstantinopel.

Under tiden återupptog kriget med perserna. De segrar som den persiska kungen Khozroy vann, tvingade Justinian att skicka Belisarius till Asien, där befälhavaren, som agerade med oförändrad framgång, slutade triumferande detta krig. Från Asien skickades Belisarius igen till Italien, där Ostrogoth-kungen Tottila tilldelade de bysantinska trupperna allvarligt nederlag och återigen fångade Rom. Belisarius, som anlände till Italien, korrigerade snabbt situationen där, men drogs åter igen och på grund av olika domstolens intriger, i 12 år var han tvungen att förbli inaktiv. År 559, under invasionen av bulgarerna, anfördes Belisarius igen befälen över trupperna, och hans handlingar var fortfarande framgångsrika.

Mot slutet av hans liv utsattes Belisarius för skam: hans stora gods tillfördes konfiskering, och först på begäran av kejsarinnan Theodora återlämnade de hälften av hans tidigare tillstånd. Denna opal, senare i början av det tolfte århundradet, tjänade som basen för legenden om förblindningen av Belisarius och den stora generalens undergång för fattigdom och vandring.