Målningen ”Early Evening” skrevs av Gauguin under konstnärens flytt till öarna i Oceanien. Hon, liksom många målningar från den perioden, återspeglar den Tahitiska byens vardag. I sitt arbete uppmärksammade Gauguin färgerna på Polynesias tidiga kväll. Detta är den mest bördiga tiden på dagen, när färgerna upphör att bli ljusare under solens strålar och blir mättade.
Bilden är, som en bandannae, strödad med ”lappar” av gult gräs och röd sand. I mitten av bilden finns byborna. Tillfredsställelse kränks av förbipasserande som snurrar runt. De är klädda i långa overaller och löjliga stråhattar, som påminner om ansiktslösa hjältar från japansk mytologi, kastar inte skuggor och är tysta.
Paul Gauguin förmedlade i verket originaliteten i den gamla bosättningen genom husens bambuarkitektur och byns arrangemang. Här ligger husen tillräckligt långt från varandra. Det finns mycket utrymme och det finns ingen hemgård som vi är vana vid. Vegetationen är gles och koncentrerad i mitten av bilden av trånga träd.
Konstnären lade fram exotiska anteckningar i form av konstiga torra buskar i förgrunden. För att återuppliva kvällens tystnad inblandas djur här och där. Och paletten är accentuerad på varma färger. För att öka kontrasten mellan hett gräs och sand, använde Gauguin blått i öbornas dräkter. För balansen mellan de kalla ställena lämnade målaren en plats till kanten av den blå himlen i det vänstra hörnet. Duken, eller snarare dess berättelse, verkar vara holistisk och ganska vältalande.
En hushållsbild med en blandning av igenkännbar Gogenov-applicering av fläckar är helt enkelt skarp på betraktaren med dess ljusstyrka och djup. Författaren var som alltid inte rädd för överflödet av rena färger. Hans brev är en svepande, djärv, inte flödande, med avbrott till en tydlig borstskuggning. I avbildningen av enskilda små delar använde Gauguin sin traditionella kontureringsmetod för konturen, den kan förlåtas för honom, även om den ger målningen effekten av en barnstudie med ett färdigt mönster.
(1 votes, average: 5,00 out of 5)