På tal om flodens betydelse i varje människas liv från forntida tider till modernitet kan vi betona dess betydelse både som en vattenresurs och som en ”motorväg” som förbinder människor. Det var inte mindre värdefullt för konst. Till exempel beskrev många författare, poeter och konstnärer den glada Volga med vackra branta stränder. Alla märkte den flodens speciella karaktär och jämför sitt flöde med livet, förändrad lycka och till och med minne. Levitan I. I. lämnade sitt svar om flodmoren, hans bild är full av både symbolisk mening och skönhet, poesi.
Vad visas på bilden? Ångfartyg, pråmar, skiff som seglar och rullar längs Volga. Vackra sluttningen av kusten, som lutar sig mot sin ägare, skyddar hennes fred och gränser Det är som en pittoresk miljö i en ädelring. Alltid nära och alltid runt de lysande, ljusa och värdefulla smycken för sin renhet och transparens. Mjuk blå himmel med ett märkligt mönster, vävda vita, fluffiga moln. Måger, träffar flodresande och se dem bort till sin destination, som trogna hundar som skurrar och leker i vattendrag. Och glad, modig vind. Denna joker är inte nöjd med molnens eviga dans till sin melodi. Han ansluter sig till den allmänna kulan och röken från ångarna.
Morskodssamtal skiljer sig mot en blå himmel så att alla kan läsa dessa vanliga meddelanden. Och för alla är det tydligt att rök tigger om barmhärtighet och ber om frälsning. Men fiffig är vinden som fångade denna rök. Gör inga medgivanden. Och det driver och utvecklar det till full insyn. Kul och stödja seglet. De kämpade, och därför spred sig vingarna, sträckte sig och började dansa med den första whiffen av pranksteren. Ser på detta, och Volga glömde sin respekt, åkte för att spela trick och krulla sina vackra lamm på vattenytan.
En frisk bris, som påskyndar alla dåliga saker och tankar, blåste från den stora målarens duk. Mästaren visste hur man skulle återuppliva tittaren. Hur man hejar upp honom. Bildens ljusa färger väcker positiva känslor. Allt inuti mig fylls med tacksamhet och en önskan att uppgradera. Och det blir tydligt att huvudkaraktären i bilden varken är en flod eller ens en bris. Och kontemplativet om denna vackra duk, det är jag. Jag lyssnar på rop från måsar, ångbåtarnas hooters, vattenljudet. Och jag ser en tävling av vind med vatten, en människa med naturen. Allt detta föreställning så att jag får mycket glädje och glädje.
(1 votes, average: 5,00 out of 5)