White Crucifix – Marc Chagall

White Crucifix   Marc ChagallEn av de bästa och tragiska målningarna av Marc Chagalls ”White Crucifixion” skrevs av konstnären efter de judiska pogromerna i Tyskland, som i historien gick ned som ”Crystal Night”. Som jude upplevde Chagall djupt den politiska situationen i Europa som dikterade direkt antisemitism.

Det kommer att ta ganska lång tid, och målaren själv kommer knappast att undkomma koncentrationslägret, och det är därför inte förvånande att många av hans målningar från denna period återspeglar Förintelsenes skrämmande verklighet. Det är anmärkningsvärt att när han var en jud, valde konstnären bilden av Kristus som korsfästes på korset som huvudsymbolen för det judiska folks tragedi. Det lidande Kristus personifierar i Chagall de lidande judarna – en uppmärksam tittare kommer omedelbart att hitta antydningar av denna identifiering.

Jesus har inte en tornkrona på huvudet, utan en thales, en del av judarnas bönsplagg och en ljusstake-minderårig brännskador vid hans fötter. Längst ner i korset skildrade Chagall scener av nazistiska grymheter, och högst upp på bilden är Gamla testamentets karaktärer, som gråter av skräcken från vad de ser. Vandrarnas figur i gröna kläder tolkas vanligtvis som profeten Elia och skeppsarken som en symbol för möjlig frälsning. På bilden kan du också se de röda kommunistiska flaggorna och flaggan från det fortfarande oberoende Litauen.

Handlingen i det nedre vänstra hörnet av duken är djupt tragisk – en jude med öppna armar. På bröstet ser vi en vit platta som tidigare representerade en jiddisk inskription: ”Jag är en jude.” Men Chagall bestämde sig för att måla den, liksom svastika på nazistens muff som brände synagogen. Den anklagande bilden ”White Crucifixion” var en förutsättning för ännu större förstörelse och omänskliga mord och gör ett otroligt starkt intryck. Ett märkligt faktum är att detta är favoritverket av påven Francis.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars (1 votes, average: 5,00 out of 5)