Madonna med en karthusisk munk – Jan van Eyck

Madonna med en karthusisk munk   Jan van Eyck

Målningen ”Madonna with a Carthusian munk” målades av konstnären runt 1425. I målningarna av Jan van Eyck är det ganska uppenbart att alla föremål, som tycktes förmedlas med alla möjliga detaljer och övertygande, har vissa egenskaper som till stor del berövar den vanliga naturen.

I huvudsak kan man inte ens säga att konstnären ser föremålet i helheten av sina verkliga funktioner, för Jan van Eyck riktar sin uppmärksamhet främst på sådana egenskaper som kan uttrycka skönhet och upplysning i livet. Det är inte av en slump att ämnena i holländsk målning på 20-30-talet av 1500-talet ofta verkar viktlösa. Redan redan dessa egenskaper föreslår närvaron i bröderna Jan och Hubert van Eycks metod av särdrag som skiljer deras verk från målningen av konstnärer från den italienska renässansen.

Denna särskiljningsförmåga manifesteras ännu tydligare i en persons vision. Konstnären Jan van Eyck i sin målning The Madonna with a Cartesian Monk strävar inte efter genre-äkthet och den självbärande monumentaliteten i Madonnas bild. Det är karakteristiskt att människor i verk av Jan och Hubert van Eyck, liksom deras samtida, inte visar sig vara så aktiva aktörer som ett slags bevis och verkliga utföranden av universums perfektion och skönhet. Målaren Jan van Eyck tenderar till verkligheten men försöker få en glimt av evig skönhet i den. Därför uppnår den nederländska målaren Jan van Eyck aldrig sin naturliga tolkning genom att uppnå den största skarpheten i överföringen av naturen.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars (1 votes, average: 5,00 out of 5)