En unik duk som kombinerar religiösa motiv och klassisk antikvitet tillhör en serie mytologiska målningar av den berömda Botticelli. Efter hans ankomst till Rom skapades tre verk för påven Sixtus IV. Före Venus födelse skapade mästaren ”Pallada och Centaur”, ”Venus och Mars” och ”Våren.”
Verket demonstrerar nakenfiguren av gudinnan Venus, som härstammar från havet, och skapades efter ordningen av den magnifika Lorenzo från Medici-familjen, som var särskilt intresserad av klassisk mytologi och forntida legender i samband med renässansens humanistiska konst.
Angelo Poliziano, en florentinsk poet, humanist och forskare, beskrev i sin episka dikt ”Stanze per la giostra” processen för utseendet på Venus i land i ett skal. Denna intrig inspirerade Botticelli att skriva. Till vänster drivs huvudpersonen av Zephyr som kramar sin fru Chloris. Till höger är en av välgörenheterna redo att slå in en kappa, prydd med blommor, ben Venus.
Trots kroppens ovanliga proportioner, framställer Botticelli Venus som en otroligt vacker kvinna med slät och delikat hud och gyllene lockar. Hon framträder i denna värld som skönhetens gudinna, och publiken blir vittnen till skapelseshandlingen. Vinden vänder rosor.
Det finns ett antal tolkningar av verket. En drömmande neoplatonisk teori är ganska populär. Enligt material som påstås tillhörde filosofen Platon var Venus jordens gudinna som inspirerade människan till fysisk kärlek och den himmelske gudinnan som inspirerade andlig kärlek. Förmodligen kände publiken på 1400-talet, som tittade på ”Venus födelse”, andlig och gudomlig kärlek.
Vissa kritiker tolkar målningen som ett smickrande meddelande för den mäktiga Lorenzo Medici. Bilden av Venus är förmodligen lånad från Simonetta Vespucci, älskarinna till Lorenzo och hans äldre bror. Roligt för denna tolkning är det faktum att Simonetta föddes i den italienska staden Portovenere.
Kritiker föreslår också att naken Venus liknar Eva i Edens trädgård. Följaktligen personifierar gudinnan den kristna kyrkan. I denna tolkning var inte heller utan tillfällighet. ”Stella Maris” i katoliker personifierar Jungfru Maria. Kanske föder havet Venus som Maria och föder Jesus.