Det är mycket svårt att säga vad som orsakade den ”blå perioden” av den stora mästarens kreativitet. En ung pojke, drygt 20, var Pablo Picasso nedsänkt i de dramatiska, tragiska tankarna som han uttryckte med sitt karakteristiska uttryck på duk.
Vissa forskare tror att orsaken till en sådan dekadent stämning är självmordet till den bästa vänen till Carlos Casagemos, den första artisten. Tillsammans med honom drömde Picasso om att erövra och skaka hela den konstnärliga världen och dra en lycklig framtid. Ära erkännande var avsett att endast få Picasso. Denna förlust hade en enorm inverkan på Picasso och kastade honom i en långvarig depression, från vilken bara en ny amorös hobby kommer att ta honom år senare.
Samtliga verk under denna period förenas inte bara av enheten i dystra stämningar och skrikande bilder, utan också av färgpaletten och tekniken. Verken domineras av blå, blå, svarta, gråtoner, och sättet ligger nära realismen, som aldrig tidigare i Picassos verk.
”Blindens frukost” är vid första anblicken slående i sin förtvivlan. Bildens hjälte är en blind ungdom omgiven av små, fattiga föremål, som ytterligare betonar tragedin i hans position.
De viktigaste accenterna på duken är fokuserade på hjältarnas ögon och händer. Författaren drog inte en ung mans osynliga ögon – det är bara förmörkade fördjupningar, som ljust och kortfattat visar det mörker där den unga mannen för evigt är nedsänkt. Vidare översätts utsikten till tunna och långa fingrar. I ena handen håller den blinda mannen en liten brödskiva, medan den andra försöker röra lergodskanna med beröring.
Det dåliga bordet, där det inte finns något annat än en tom tallrik och en kanna, svarar med gnagande depression i publikens hjärtan. Hjälplöshet, fattigdom, förtvivlan och viktigast av dömd ensamhet är bildens huvudmotiv.
Den blå paletten skapar en viss fristående stämning och betonar ytterligare blekheten i hjältens ansikte.
Det finns konsthistoriker och forskare som ser den här unga mannen som konstnären själv. Det bör komma ihåg att Picasso i skrivande stund bara var 22 år gammal. Han bodde då i Barcelona och var i extremt behov. Kanske, genom en ung mans blinda blick, försökte den framtida världsberömda mästaren visa sina upplevelser och de tragiska tankar som dödar unga Picasso under de svåra åren.