Enligt holländsk folksedamens, den 6 januari, dagen för ”Three Kings”, bakades en böna på en festlig tårta. Den som fick en bit kaka med honom, blev ”kungen” på semestern. En falsk krona bar på sig honom och han valde en ”drottning” för sig själv och utnämnde ”en personal av hovmän” – från minister till lärare. Alla lydde ”kungen” och drack på hans kommando. På 1600-talet, under Jordans tid, började liknande högtider på eftermiddagen och drog efter midnatt.
Ämnet, som ger möjlighet att visa starka och friska människor, ha roligt i en avslappnad atmosfär, har upprepade gånger väckt Jordans uppmärksamhet. Det finns ungefär ett dussin av hans målningar och teckningar på denna tomt. Hermitage-exemplet från konstnärens verk är ett av de bästa.
Bilden av Jordanien är full av glädjen över den jordiska existensen och ett överflöd av vitalitet. Festen är i full gång. Vid gråten: ”Kungen dricker!” alla torra glas. Gamla människor och barn dricker, konventioner och decences är glömda, våldsamma kul regerar. Konstnären förmedlar denna grova scen, utan att försköna eller mjukgöra något, man känner att han öppet beundrar den.
Stora, nästan livsstora, figurer av människor flyttas till framkanten av bilden, vyerna och gesterna hos vissa karaktärer vänds till betraktaren, som om de lockar honom att delta i det som händer. Det verkar som om vi hör högt sjungande och skratt och som om vi känner närheten av dessa tunga, kraftfulla kroppar. Kryssande, kolliderande rörelser av figurerna, såväl som svartvita kontraster ökar intrycket av dynamik. Hela gruppen är upplyst med gyllene kvällsljus, ljusbruna, röda, rosa toner av kläder, hår och ansikten som skapar en sonorös symfoni av färger som blinkar med speciell kraft i strålarna. Scenen för den vanliga festen uppfattas av publiken som ett uttalande från den realistiska konstnären om det jordiska livets skönhet och betydelse.
Målningen ”The Bean King” kom in i Hermitage från samlingen av USSR Academy of Arts 1922.
(1 votes, average: 5,00 out of 5)