Vintern – Giuseppe Archimboldo

Vintern   Giuseppe Archimboldo

”Vintern” avbildas allegoriskt som en gammal ruttnande stubbe med sprickor i barken, som på vissa platser redan har försvunnit. Stubb som en eländig, lite livlig gammal man. Hans näsa är trasig, svullen och flagnig, hans tandlösa mun – en svamp – sitter krokigt och hakan är besatt med vårtor.

Hela ansiktet är täckt med borst, ärr och skorper, små ögon djupt dolda i barksprickan. Som ett öra, en knut kvar från en trasig gren. Den gamle mannen fryser från kylan och skyddas av en halmstrå.

Men det faktum att vintern inte är för evigt, säger de två citroner – gul och orange, i kontrast till den allmänna mörka bakgrunden. De ger ett glimt av solsken och värme i en tråkig atmosfär.

Symbolen för den kommande våren är de gröna lövgröna löv som växer på den gamla människans nacke, liksom en trassel av sammanflätade vinstockar över huvudet, som liknar en krona. Vapenskölden syns på mattan som ett tecken på att målningen har beställts av kejsaren.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars (1 votes, average: 5,00 out of 5)