Apostelens kallelse – Michelangelo Merisi da Caravaggio

Apostelens kallelse   Michelangelo Merisi da Caravaggio

En av tidenas bästa målare, Caravaggio, är känd för sina verk i en realistisk barock stil. Trots sin hänsynslösa karaktär var han en inflytelserik italiensk konstnär från 1600-talet som skapade religiösa verk i stor skala i Rom och Neapel. I slutet av 1500-talet flyttade Caravaggio till Rom, där han snabbt hittade beskyddare, varav en var Francesco del Monte, som hjälpte befälhavaren att få det första stora projektet – dekorera kapellens sidoväggar i San Luigi.

Sammansättningen av detta arbete inkluderade aposteln Matteus kallelse, samt St. Matthews inspiration och martyrdom. Dessa verk var framgångsrika, och de efterföljande verken bidrog till upprättandet av mästarens rykte, vilket gjorde honom till en av de bästa skaparna av religiösa canvases i Rom och skapade också ett antal efterlikare och följare. Trots den unika stilen och realismen i verken ansåg vissa konservativa prästmän ett antal målningar vara vulgära, trots deras efterfrågan.

Taket på kapellet målades av Giuseppe Chezari, men på grund av hans anställning kunde han inte avsluta arbetet på hela kyrkan. Därefter grepp kardinal Del Monte in och gav Caravaggios verk.

”Matteus kallelse” visar det ögonblick då Jesus Kristus inspirerade Matteus att följa Herren och bli apostel. Denna scen illustrerar ett avsnitt från Matteusevangeliet. Efter uppmaningen att ”följa mig” uppfyller Matthew begäran. Kristus pekar på Levi, en skattskyldare som upprepade gånger dyker upp i arbetena för denna kyrka. Förvirrad och osäker svarar Matthew, när han såg Kristus peka på honom, med en gest, som om han frågar: ”Jag?”. Ljusstrålar som belyser två unga människor skapar en visuell kontrast mellan reaktionerna från dessa karaktärer, som visar de extrema formerna av möjligt beteende i samma situation.

Scenens drama ligger i det fångade ögonblicket då karaktärerna som är närvarande är i chock och Matthew själv är obeslutsam och helt förvirrad, i motsats till Kristus, som upplever monumental säkerhet. Författaren lånar enkel estetik från sin tidiga genermålning, så bilden har mycket gemensamt med spåmannen och Shulers, där händelser också äger rum i en tavern.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars (1 votes, average: 5,00 out of 5)