Självporträtt med bandagerat örat och rör – Vincent Van Gogh

Självporträtt med bandagerat örat och rör   Vincent Van Gogh

Den 25 oktober 1888 kommer Paul Gauguin för att besöka Van Gogh i Arles. Vänner diskuterar entusiastiskt idén att skapa en ”South Workshop” – en gemenskap av konstnärer som är tänkt av Vincent. Men meningsskiljaktigheterna som snart uppstod leder till en gräl och en oväntad handling från Van Gogh – upprörd, han kastar en rakkniv på Gauguin och skär sedan av öronflänsen. Omständigheterna i händelsen är fortfarande okända, men vissa forskare tror att detta extrema beteende troligen var ett resultat av överdriven användning av absint.

Efter en kort vistelse på sjukhuset tog Van Gogh självporträttet. Med sin hjälp sökte han ett svar på frågorna: vad är fel med mig? hur man lever? Konstnären försökte återfå självförtroende och återställa utmattad mental styrka.

Han använder den traditionella bustbilden som den mest stabila. En mörk pälsmössa och en grön jacka verkar ta i en ring ett blekt ansikte med spår av nyligen olycka, vilket indikeras av en bit bomull som är fäst vid örat och dess stödjande bandage. Varken glädjen över återhämtning eller förtroende för framtiden känns dock. Tillsammans med sig själv är konstnären upprörande uppriktig.

Självporträtt kan delas in i tre färgdelar: orange, röd och grön. Det finns en uppfattning om att en sådan kombination av färger är smaklös, i själva verket är det en klassiker i färgteori. Att vara nära ger dessa nyanser varandra ljusstyrka och uttrycksfullhet.

I själva verket klippte Van Gogh av sin vänstra öronfläns, men hans högra bandage på duken. Det beror på att konstnären målade bilden och tittade i spegeln. Ansiktet i porträttet ser onaturligt och fristående: ögonen visas för nära varandra, och Van Gogh verkar själv vara tiotals år äldre än den ålder då han målade bilden.

Forskare av Van Gogh använder ofta uttrycket ”romantisk avbildande av romantisk bild” i förhållande till hans självporträtt. Konstnären är nådelös mot sig själv och alla tillgängliga medel visar att han berövas någon form av exklusivitet och bara är en av många, en vanlig blygsam person. Dålig kontakt med andra verkar målaren söka tillflykt hos sig själv.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars (1 votes, average: 5,00 out of 5)