Adam Mickiewicz, den största polska poeten, spelade en viktig roll inte bara i litteraturutvecklingen utan också i utvecklingen av nationell identitet, som Pushkin i Ryssland, Shevchenko i Ukraina, Burns i Skottland. Adam Mickiewicz föddes nära Novogrudok i Litauen, vars art och historia senare sjöng i hans verk.
Den framtida poeten studerade vid universitetet i Vilna, först vid fysik och matematik, sedan vid Filologiska fakulteten, han arbetade som litteraturlärare på Kovno, där han upplevde en stark olycklig kärlek till den aristokratiska Maryla Vereshchak, som lämnade ett märkbart märke på sina dikter. Mitskevichs liv och karriär sammanföll med den tragiska, svåra perioden i sitt hemlands öde, som han passionerat älskade. Under XVIII-talet. Polen, eller Rzeczpospolita, upplevde en djup kris, vilket resulterade i dess tre sektioner – 1772, 1793 och 1795. mellan Ryssland, Österrike och Preussen ledde detta till förlusten av dess statliga oberoende.
Under Napoleonskrigens period hoppades en del av polackerna, bland dem var fadern till poeten, en deltagare i den ryska kampanjen, att oberoende skulle återvända till staten. Men efter Napoleons nederlag och Wienkongressen 1815 blev Polen äntligen en del av Ryssland. I slutet av XVIII-XIX århundraden. det fanns en betydande ökning av den nationella befrielsen rörelsen; minns till exempel Kosciuszko-upproret 1794, liksom upproren 1830-1831, 1846, 1863-1865. Social upplyftning, uppkomsten av patriotiska känslor var den sociohistoriska grunden som den polska romantiken växte på. Han återspeglades i arbetet med en hel Pleiad av författare, inklusive Mickiewicz. Som hans samtida – Pushkin, Lermontov, Hugo, upplevde han i sitt tidiga arbete Byrons inflytande.
Från sin ungdom deltog han i aktiviteterna för ungdomsfrihetsälskande patriotiska organisationer, först filomaterna, sedan filareterna. 1823 arresterades han på anklagelser om deltagande i ”hemliga politiska samhällen”, var cirka sex månader, medan utredningen genomfördes, fängslad i det basiliska klostret. 1824 släpptes han och skickades till Ryssland, där han stannade till maj 1829. Hans vistelse i Ryssland visade sig vara mycket fruktig: han skapade sina lysande ”Krim-sonetter” och dikten ”Conrad Wallenrod”; möter många ryska författare, med decembristerna Bestuzhev och Ryleyev, och 1826 träffade han Pushkin, som markerade början på deras vänliga, om än ganska komplicerade relationer.
Mickiewicz översatte Pushkins diktminnen, Pushkin översatte Mickiewiczs ballader Voyevoda och Budrys och hans söner. Mickiewicz led nederlaget av det polska upproret 1830-1831. I Poems of Ryssland skriver han om tsarism och Petersburg som en slags förkroppsligande av autokratisk tyranni i en skarp broschyrform. Detta orsakade kontroverser från Pushkins sida, i synnerhet finner vi dess ekon i The Bronze Horseman. Trots oenigheterna talade Pushkin varmt om sin polska vän, poeten, i dikten ”Han levde mellan oss”. Senare lämnar Mickiewicz poesi, är engagerad i undervisning, journalistik, publicerar under tidens tidning Tribune of Nations. Under Krimkriget kom han till Konstantinopel för att organisera polska legioner där för att bekämpa Ryssland,
(1 votes, average: 5,00 out of 5)